AI-fotoFrittata med rödlök
En enkel frittata med karamelliserad rödlök, mozzarella och parmesan.
Märkningen tas fram automatiskt utifrån ingredienserna och kan bli fel. Kontrollera förpackningen om det är viktigt för dig.
Ingredienser
- 5 st Rödlök
- 100 g Parmesan
- 1 st Mozzarella
- 1 st Ägg
- 1 st Äggula
- Vegetabilisk olja efter smak
- Salt efter smak
- Svartpeppar efter smak
- Muskotnöt efter smak
- Ströbröd efter smak, torra
Gör så här
Skär rödlöken i grova bitar. Häll olja i en stekpanna.
Stek löken tills den är mjuk och gyllenbrun.
Låt löken svalna, lägg den sedan i en skål och blanda med ägg, äggula, mozzarella, parmesan, muskotnöt, salt och svartpeppar.
Smörj stekpannan med olja, strö över ströbröd och häll i ägg-lökblandningen.
Stek några minuter och vänd sedan över till andra sidan.
En frittata är i grunden en äggomelett som bär upp fyllning i stället för att krulla runt den. Mekaniken: proteinet i ägget stelnar runt löken och osten så hela smeten blir skärbar, inte rinnig. Det som avgör om den lyckas är två saker — att löken är mjuk och söt innan den möter ägget, och att ägget får stelna i lugn och ro utan att bli gummiaktigt av för hög värme.
Fem rödlökar till fyra ägg (plus en gula) låter mycket, men löken rasar ihop till nästan ingenting när vattnet kokar bort. Det är löken som ger smak och fukt, ägget är bara limmet.
Vissa säger att frittata ska vändas i luften som en pannkaka. Nej, för det är ett cirkustrick, inte matlagning — tappar du den på golvet har du ingen middag. Använd en tallrik eller ett lock, skjut över, färdigt.
Löken steks först helt ensam, i olja, tills den går från vit och styv till mjuk och gyllenbrun — se efter att bitarna böjer sig om du trycker lätt med en gaffel i stället för att knäckas. Det är ingen tidsfråga, det är en sockerfråga: rödlökens egen sockerhalt karamelliseras sakta och det är den processen, inte klockan, som ger smaken. Stek den på en värme där den fräser lugnt, inte där den svartnar i kanterna på tjugo sekunder — en vanlig hemmaspis klarar det fint på låg till medelvärme, du behöver bara inte ha bråttom.
Att löken ska svalna innan den möts med ägget är inget nyck. Het lök i rått ägg börjar koagulera proteinet lokalt, och du får små hårda äggflagor i stället för en jämn massa. Svalnar löken i någon minut undviker du det felet helt.
Parmesan och mozzarella gör olika jobb. Parmesanen är smak och salt, den smälter inte utan liksom löses upp i fukten. Mozzarellan är den som drar ut sig och binder — saknar du den räcker kriteriet: en ost som smälter mjukt utan att bli oljig, en mild hård ost fungerar också, bara inte en superfet smältost som lägger sig som olja ovanpå.
Ströbrödet i botten av pannan är inget för krispighetens skull i sig — det är ett skydd mot felet att ägget fastnar och river sönder sig när du ska lyfta ut frittatan. En vanlig stekpanna utan ordentlig non-stick-yta behöver det här knepet mer än en bra belagd panna gör.
Stekningen i sig sker på låg värme, för ägg som får för mycket värme för snabbt blir gummiaktigt i stället för silkigt — det är den verkliga anledningen till att man inte kör frittata på full plattvärme. Du ser att den är redo att vändas när kanterna är fasta och mitten bara vagt skakig, inte flytande. Tålamod är ingrediensen här, inte en fras — forcerar du värmen sparar du två minuter och förlorar konsistensen.
Till svenskt kök passar den här rätten fint kallskuren, som en bit till frukost eller som tillbehör där man annars tar fram knäckebrödet — den håller sig fin och fast när den svalnat, vilket gör den bättre att äta dagen efter än direkt ur pannan.