Kronärtskocka

Kronärtskockan är inte en rot och inte en frukt – det är en blomknopp. En taggig, grön knopp som skördas innan den hinner slå ut i blom. Det du äter är de köttiga baserna på de yttre bladen, och själva hjärtat under alla blad. Resten är fiber och hö, inget för tänderna.

Skär du en kronärtskocka och lämnar snittytan i luften blir den brun på några minuter. Det är inget fel på grönsaken – saften möter bara syre. Gnid med citron så håller den sig ljus längre.

Välj den tung i handen, med blad som sitter tätt och knarrar lite när du trycker ihop dem. Doften ska vara grön och frisk, aldrig syrlig eller unken.

Vissa säger att man kan äta hela mittpartiet, hela "hjärtat" rakt av. Nej! Mitt inne i kronärtskockan sitter ett tovigt, hårigt lager – choken – och den är inte mat. Den river i halsen och smakar av ingenting gott.

Missar du choken får gästen en hög sönderkokt hö mitt på tallriken, och tror att du inte vet vad du lagar.