AI-fotoÄppeltarteletter
Söta jästbakade tarteletter fyllda med vaniljkräm och äpple formade som rosor.
Märkningen tas fram automatiskt utifrån ingredienserna och kan bli fel. Kontrollera förpackningen om det är viktigt för dig.
Ingredienser
- 2 st Ägg
- 100 g Socker
- 80 g Solrosolja
- 380 g Vetemjöl
- 0.5 tsk Jäst
- 1 st Ägg
- 2 msk Socker
- 2 msk Vetemjöl
- 250 ml Mjölk
- 1 st Citronzest
- 2 st Äpple
- nypa Florsocker för pudring
Gör så här
Blanda ägget med sockret och det siktade mjölet till en jämn massa, häll i den heta mjölken gradvis under konstant vispning.
Tillsätt riven citronzest, koka krämen på svag värme under ständig omrörning tills den tjocknat till önskad konsistens.
Häll krämen i en skål, täck med plastfolie direkt mot ytan och låt svalna.
Vispa äggen med sockret till en ljus och jämn massa, tillsätt solrosoljan, jästen och det siktade mjölet.
Lägg degen på en mjölad yta och knåda snabbt för hand till en mjuk, smidig och elastisk deg.
Kavla ut degen till en 1 cm tjock platta och skär ut cirklar med 8 cm diameter.
Smörj muffinsformarna med olja och pudra med mjöl, lägg i degcirklarna som bottnar och fyll med den kylda krämen.
Dela äpplena på mitten, kärna ur dem och skär i tunna skivor med en mandolin, rulla ihop skivorna till en ros.
Grädda tarteletterna i en ugn förvärmd till 180°C.
20 minLåt tarteletterna svalna och pudra med florsocker precis före servering.
Det här är tarteletter i muffinsform: en mjuk jästdeg som kopp, fylld med vaniljkräm (här citronsmakad) och toppad med en äpplesros av tunna skivor. Mängden räcker till 10 formar, en vanlig muffinsplåt i ett svenskt kök.
Receptet avgörs på två ställen, inte i ugnen. Krämen måste tjockna till en konsistens som håller formen när den svalnat – annars rinner den ut när äpplet läggs på. Och äppelskivorna måste vara tunna nog att rullas utan att spricka, annars faller rosen isär i stället för att krulla sig.
180 grader i 20 minuter är en nedre gräns, inget löfte. Degen är klar, inte efter klockan, utan när kanten på tarteletten har fått färg och degbotten känns fast när man trycker lätt på den – inte blöt och inte hård som en kaka.
Krämen är hjärtat, och den är i grunden en custard: ägg och mjöl binder mjölken när den värms, mjölet förhindrar att äggproteinet klumpar sig för tidigt. Mjölken hälls het i äggblandningen – inte tvärtom – för att värmen ska spridas gradvis och inte koagulera äggen direkt till klumpar. Vissa säger att man ska koka upp hela blandningen i grytan på en gång. Nej, för då får du äggröra i botten innan resten hunnit tjockna. Citronzesten är inte dekoration, den skär igenom sötman så krämen inte blir entonig. Saknar du citron, en halv tesked vaniljsocker gör liknande jobb utan syran.
Degen till koppen är en enkel jäst-oljedeg, snabb att knåda för hand just för att oljan redan gjort den mjuk – för mycket knådning utvecklar gluten i onödan och gör botten seg i stället för porös. Jästmängden är liten (en halv tesked) eftersom degen bara ska jäsa lite i ugnsvärmen, inte dubbla sin volym som ett bröd. Solrosolja funkar bäst här för att den är neutral; smör ger annan smak och annan struktur, byt bara om du vet vad du vill ha i stället.
Äpplena ska vara fasta, annars går de sönder på mandolinen i stället för att bli hela tunna skivor man kan rulla. Ett äpple som "nästan känns hårt" i handen fungerar bättre än ett mjukt. Mandolin är inte lyx här, det är precision – med kniv blir skivorna ojämna och rosen ramlar isär när den gräddas.
I ett svenskt kök med vanlig spis: kontrollera att ugnen verkligen håller 180 grader, hemmaugnar ljuger ofta 10-15 grader åt något håll, så lita på ögat mer än siffran. Tålamod är en ingrediens i sig – krämen måste svalna helt innan den läggs i degen, annars blir botten blöt och sjunker ihop. Gör gärna krämen kvällen innan, täck direkt mot ytan så den inte bildar skinn, och sätt ihop tarteletterna morgonen efter fikat ska ätas.